Blog Image

Leo-Bloggen

Vi formar hela generationer som blir fiender till fritt tänkande

Life in Balance, Politik Posted on Fri, March 27, 2020 11:31:32

Det är inte idéerna. Det är Makteliten som är problemet.

Universitet är socialisationsfabriker. De producerar personligheter, med värderingar, världsbilder och fördomar av ett visst slag.

Det är inget konstigt med det. Socialisation är en viktig uppgift för nästan alla institutioner. Den har sin praktiska sida, till exempel genom att spara en massa tid, eftersom man kan förutsätta en gemensam grund på en relativt hög nivå.

Den har också sidor som går utöver det i enkel mening praktiska. Människan behöver ingå i sammanhang, för att inte slitas sönder av tvivel och oro. Att socialiseras in i ett sammanhang av rätt och fel, intressen och ointressen, förakt och förundran, ->hjälper oss med det.

Inget av det här är nytt. Varken för människan eller universiteten. Men en del problem med den här ordningen har blivit akuta och stora.

Om man uppskattar eller inte uppskattar intersektionalitet, genusteori, postkolonialism, normkritik, rasifiering och allt det som nu hör till mittfåran i den akademiska världen, -> har inget att göra med socialisationsprocessens existens. Den finns där oavsett vilka idéer som för tillfället är på modet. Men, för att förstå hur universiteten har avlägsnat sig alltmer från idén om öppen och sakorienterad diskussion, måste vi förstå varför de här idéerna fått sådan genomslagskraft.

LÄS OCKSÅ: Hakelius: Vad kostar Samoaöarna? 600 miljoner dollar

Att tänka fritt och pröva nya sanningar var ett ideal på universiteten långt före 60-talet, men studentrevolten slipade tanken till ett svärd. Den fick en riktning. Svärdet lades mot det rådande samhällets hals. Vad som menades med kritiskt tänkande smalnade av. Det slutade egentligen att handla om idéer – vad som var rätt och fel slogs helt enkelt fast och sedan var det bra med det – och började i stället handla om makt.

Den fria tanken fick ett tydligt uppdrag: att utmana »Makten«.

Ich bin der Dritten Reich !

Så snart makten är huvudsaken ligger ärligheten risigt till. Om sanningen redan är uppenbarad och kampen mot »makten« det viktiga, är ärligheten inget stort offer.

Dessutom: så snart makten är huvudsak blir den också just det. Inte bara den makt som ska bekämpas, utan den makt man själv har. Lyckas man med att slå tillbaka »makten«, måste luckan fyllas med något. Vad skulle det vara, annat än den egna, goda makten?

Där makttänkandet går in, går helt enkelt idéer, ärlighet, prövande och öppen diskussion ut.

Det är här problemet med dagens modeteorier på universiteten finns. De är alla uttalade maktteorier. De är alla riktade -> mot vad som upplevs som rådande ordningar. Alla föreskriver de andra, goda maktordningar.

Det är ett missförstånd att se den här maktfixeringen som en idé. Den är snarare en praktik. Och det är den praktiken vi ser utspela sig på universiteten i dag. Att de starka rösterna på universiteten har gått från att pröva idéer till att utöva maktpraktik är förklaringen till mycket.

Till att lektorn Inga-Lill Aronsson vid Uppsala Universitet åthutas av sin institution, guidad av en »lika-villkors-specialist«, för att ha använt ett kränkande ord.

Till att psykologiprofessorn Johan Grant vid Lunds universitet avsatts, efter att ha upprört studenterna med sina tankar och idéer.

Till att forskare som docent Erik Lindborg vid KTH avkrävs »köns- och genusperspektiv i forskningens innehåll« för att få finansiering till sin forskning om svaga stötvågor i akustiska fält.

LÄS OCKSÅ: Hakelius: Partipolitik är för galningar – i alla fall i början

Den organiserade maktkamp som inleddes på 60-talet har fått resultat: nu har de som upplever sig utmana makten i själva verket fått makten. De har sina allierade i myndigheter och politiska församlingar. De utnyttjar makten för att stärka sina egna idéer och driva bort alternativ. För så agerar den som först och främst är intresserad av makt, inte av att pröva idéer.

Problemet är alltså inte idéerna. Problemet är att det som kallas idéer i själva verket är döda farkoster för maktbegär.

Det här är ett problem. För universiteten. Men också för samhället i stort. Om universitet är socialisationsfabriker och andelen högskolestuderande är större än någonsin, innebär det att vi är på väg att forma hela generationer av maktfixerade fiender mot fritt tänkande.

Jag befarar att det inte kommer att sluta lyckligt, för den oundvikliga motreaktionen riskerar att komma från ytterkanter som vill politisera och beskära det fria tänkandet enligt andra idéer. Samhällets balanserade mitt har, i rädsla för att verka reaktionär, låtit universiteten ostört gräva det fria tänkandets grav.



Mal-el-Mena – en stad i förfall

Life in Balance, Politik, Rättssystemet, Relationer, RELIGION Posted on Mon, March 23, 2020 09:32:33

En kvinna med sin ettåriga bebis. Finns det någonting vårt samhälle betraktar som mer heligt skyddsvärt, utan att man ens ska behöva yttra det högt? Men inte i Mal-el-Mena, dvs fd Malmö, Sverige, nådens år 2020. Det handlar om ännu ett överfall, vid sextiden på lördagskvällen 2020-03-21 i en av stadens många invandrartäta statsdelar, dvs Bellevuegården, som tillsammans med Holma och Kroksbäck utgör ett av alla dessa ökända utanförskapsområden, de där som fungerar som importerade röstreservoarer för skurkregimen – och enorma nettoslukare av socialbidrag och andra skattemedel.

En misstänkt gärningsman, för en gångs skull redan gripen. Inga av de tidiga rapporterna i MSM innehöll signalement, såsom brukligt är, om det inte gäller etniska svenskar. Den här gången lyckades man tydligen få tag i honom ändå. Och hans offer? Kvinna, 40 år. Svårt knivhuggen med flera hugg. Livshotande skador. Vårdas på intensivvårdsavdelning. Även hennes bebis, ett litet flickebarn, har fått knivhugg. Gärningsmannen är anhållen för mordförsök, på dem båda.

Detta är alltså verklighet, i Sverige. Ingen osmaklig splatterfilm, med mordiska utomjordingar inblandade. En till det yttre, såsom mänsklig individ identifierbar varelse, har överfallit en kvinna och hennes ettåriga lilla flicka, och med upprepade knivhugg uppsåtligen försökt ta livet av dem båda.

DN antyds ingenting om att det skulle ha varit fråga om ‘ett familjegräl’, övergreppet beskrivs som ett ‘överfall’. Gärningsmannens motiv kan vi alltså bara spekulera i, men rån, hat eller hämnd är alla tänkbara det vet vi, för liknande förekommer ju titt som tätt i Sverige nu för tiden.

Jag är infödd svensk, med svenska föräldrar och har bott i det här landet i större delen av mitt liv. I den kultur jag är uppvuxen i, d v s den som Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin påstår inte ens finns, så gör man bara inte något sådant här.

ÖPPNA era hjärtan – för ISLAM och The New World Order – DET är min order!!!

De värderingar jag fått säger att detta är det fegaste, ynkligaste, mest avskyvärda man i stort sett kan hitta på. Det är moraliskt så tabu att man inte skulle komma på tanken. Och dessa värderingar vet jag delades av dem jag växte upp med – inte bara de skötsamma, utan även rötäggen. Dessa värderingar har jag, liksom alla andra som också har växt upp i Sverige och vars föräldrar också är svenska, sedan fört vidare till nästa generation. Detta är ingenting vi har behövt säga högt: du ska aldrig ge dig på en mor med sin lilla bebis. Det vet vi alla ändå. Det ligger nedärvt.

Ändå är detta långt ifrån det första övergrepp av detta slag jag hört talas om i närtid, i Sverige. Nej, det är långt ifrån något unikt undantag.

Vad jag säger? Att den som påstår att sådant här skulle vara en produkt av ‘socioekonomiska förhållanden’ och att det inte finns kulturella skillnader som förklarar tragedier som denna, den har så fel som det kan bli. Men de finns ju ändå. Sådana som Sarnecki et al. Och de har styrt vad som får sägas och tros om brott begångna av etniska icke-svenskar i trettio år nu. Regeringen har inte ens dragit sig för att skuldbelägga offren; allt för att undvika att peka ut en immigrant som mindre värd, en kultur som mindre attraktiv, en religion som annat än fredsälskande.

Men sanningen är att sådant här av somliga som nu befinner sig i vårt land betraktas som fullt möjligt och motiverat. Att sådana kulturer nu rotats här, i vilka den så kallade ‘hedern’ går före all form av empati. Och att den gemensamma nämnaren utgörs av en religion där vissa handlingar, som är fullt förenliga både med svensk lag och moral, betraktas som ‘synder’ som enligt ledande företrädare för denna religion kan och ska bestraffas på detta vis, och där trosutövaren utlovas belöning, inte straff, i livet efter detta, om han begår en sådan handling. I paradiset – så väntar ju 21 jungfrur!!!!

Om det nu inte är en etnisk svensk som utfört detta – som jag ju inte ska få säkert veta, DN vill ju inte berättar det – så har det faktiskt betydelse för läsaren. För vi har rätt att få klarhet i om åklagaren yrkar utvisning på livstid. Vilket hen borde, men vilket är långtifrån säkert. Än mindre vågar vi hoppas på att detta döms så – och att domen även verkställs.

Magnus Stenlund
Sunt Förnuft



AKUT 1 MILJARD I KRISPAKET TILL MENSKONST!!

Feministiska initiativ Posted on Fri, March 20, 2020 15:21:04
Visa källbilden
Jag bara ÄLSKAR ironi- DET är själens KONST, säger Amanda Lind om nedan skrivet !

Kultur- och idrottsminister Amanda Lind är djupt bekymrad där hon sitter vid skrivbordet på Rosenbad och tvinnar sina dreadlocks. Corona kommer ytterst olämpligt när vi betänker genus- och flytningskonstens viktiga samhällsbärande funktion, inser hon panikartat.

Kraftfulla åtgärder krävs för att inte en kulturkatastrof ska drabba befolkningen. Pensionärerna i respirator behöver ändå ingen brunsås till kåldolmarna så där har vi en slant och därför är Lind stolt när hon kungör att regeringen nu skjuter till en nätt summa för att rädda Sveriges viktigaste kärnverksamhet, nämligen de feministideologiska centra och dess aktivister som skyddar medborgarna från självständigt tänkande.

– Vi presenterar därför ett akut stöd på en miljard till hbtq-certifieringen av balalajkaworkshops, normkritisk vaginapoesi, sydnigerianska livmoderritualer samt tillverkningen av surdegsbakverk med tillsatser av underlivssvamp, informerar hon stolt på den extrainsatta presskonferensen där även en nervöst bligande Lena Hallengren medverkar.

– Vi kan inte stillatigande åse en total lock down av det livsnödvändiga värdegrundsarbetet” fyller Hallengren i.
– Kampen mot de förödande CIS-strukturerna och den destruktiva machonationalismen måste fortsätta, oavsett vilka utmaningar vårt land än tvingas möta!

Menskosten får en särskild öronmärkt peng, försäkrar Lind medan kamerablixtarna smattrar. Lyckligtvis är COVID-19 ett synnerligen rättvisemärkt virus som främst skördar äldre mäns liv, skrockar Lind belåtet utan att möta Stefan Löfvens nollställda blick.

Löfven hostar diskret i nacken på Morgan Corona-Bob Johansson och torkar sen sin svettblanka panna på Anders Tegnells kind. “Det är KRIS i menskonstfrågan” säger han bestämt, ett uttalande som genast syntolkas samt realtidöversätts till dari, pashtu, somaliska och arabiska.

– Men vi gör allt, jag säger ALLT som står i vår makt för att rädda tillverkningen av klitorismodeller i 3D-format. The show must go on!

Ann Linde nickar nöjt. Ännu ett plan med hemlandsturistande marockaner har precis landat på Arlanda. Karantän bör gälla främst dem med mentala avvikelser som kan nazist-smitta mediefolk. 🎉

Text: Katerina Janouch

Bilden kan innehålla: en eller flera personer

Dela gärna!
Swish 0733289122 till Katerina



Nyans = att leka med Grå Vargar + Erde-Gun van Turk

Politik Posted on Thu, March 12, 2020 17:11:46

Så har då Sverige fått sitt första ”muslimska” parti – Nyans. Det har grundats av den förre centerpartisten, den turkättade politikern Mikail Yüksel, som uteslöts från Centern efter upprepade kontakter med den turkiska extremistorganisationen De grå vargarna.

Visa källbilden

Yüksel presenterade sitt parti på Aftonbladets debattsida, där han förklarade att man ämnar ta avstånd från de etablerade ”ideologierna” i Sverige för att med en lustig formulering, delvis hämtad från Hälso- och sjukvårdslagen, låta ”logik och beprövad erfarenhet” gå före ”populism och ideologiskt låsta argument”.

Partiet Nyans säger sig ha identifierat tre ”problem” som man vill prioritera, nämligen islamofobi, bostadsbrist och integration. Man vill ha nya lagar som specifikt skyddar muslimer i det svenska samhället. Muslimer – oavsett nationalitet eller grad av religiositet – skall få status som officiell minoritet i Sverige, kanske i likhet med exempelvis samer, och att det han kallar ”islamofobi” (utan att ge detta fenomen någon närmare definition) skall lösgöras ur samlingsdefinitionerna ”hatbrott” och ”hets mot folkgrupp” och förvandlas till en egen särskild brottskategori under strafflagen.

Tydligen är muslimer särskilt drabbade av bostadsbrist i vårt land och detta vill partiet komma tillrätta med via inrättandet av en jättelik statlig bostadsmyndighet som skall kunna köra över det kommunala självstyret och bygga hyreshus runt om i Sverige med reglerad hyressättning. I väntan på detta bör man göra det möjligt för privatpersoner att ”investera i mer än en bostad och hyra ut dem skattefritt”. Integrationen gynnas bäst genom att frångå ”värderingsfrågor” och krav på assimilation, till förmån för arbetsmarknadspolitiska åtgärder med inriktning på yrkesförberedande utbildning.

Kan detta vara något? Finns det ett utrymme för ett parti som särskilt tillvaratar de kanske åtta procenten av landets medborgare, som i någon mening är att betrakta som muslimer och har rätt att rösta vid nästa riksdagsval? I debattartikeln förespråkar inte Yüksel någon specifik form för islam och ingenting som skulle peka mot något slags extremare form av religionstolkning, med införande av sharia, eller liknande, lyfts heller fram i artikeln.

Om man vill spekulera över ett svenskt muslimskt partis framtida öden finns det paralleller på ganska nära håll, närmare bestämt i Nederländerna där ett muslimskt intresseparti under namnet ”Denk” (holländska för ”tänk!”; turkiska för ”likaberättigande”) skapades 2015. Dess allmänna utveckling och krumsprång i medierna är minst sagt instruktiv.

2015 skedde en utbrytning ur det nederländska socialdemokratiska partiet PvdA, när två turk-holländska parlamentariker – Tuhanan Kuzu och Selcuk Öztürk – bildade fraktionen Denk, som beskrevs som en rörelse som skulle ta till vara invandrares intressen och arbeta för ett samhälle byggt på ”tolerans och solidaritet”.

Till en början sågs partiet som en allmän rörelse för att ”synliggöra” personer med utländsk bakgrund i Nederländerna. Framtoningen var inte påfallande muslimsk och en hel del personer med rötter i den forna kolonin Surinam – ett land som sannerligen inte är känd för någon religiös renlärighet i någon riktning – slöt sig till rörelsen. De generösa reglerna för partistöd kunde snabbt infrias och vänsterintellektuella började i etablerade medier med illa dold tillfredsställelse beskriva partiet som ett intersektionalistiskt genombrott i nederländsk politik.

Det där skulle dock inte hålla så länge. Den utomeuropeiska invandringen till Nederländerna domineras sedan ett par decennier framför allt av tre stora grupper, nämligen turkar, marockaner och surinameser, som var och en utgör cirka 4 procent av befolkningen. Under senare år har landet också fått ta emot sin beskärda del av legitima och illegitima flyktingar från Mellanöstern, Somalia och Eritrea. Antalet bekännande muslimer i landet uppgår enligt den mycket noggranna statistiken på området till 7,5 procent, vilket är ungefär på Sveriges nivå. Steg för steg kom Denk att utkristalliseras som ett parti som framför allt tog till vara den muslimska invandrargruppens intressen.

I det partimanifest som publicerades i god tid innan parlamentsvalet 2017 kunde man konstatera att en av de viktigaste punkterna handlade om bekämpandet av ”islamofobi”. Man krävde att staten skulle upprätta ett offentligt register över personer som uttalat sig ”islamofobiskt”, bland annat på sociala medier, och utesluta dessa från anställning inom offentlig förvaltning. Integration, som ett politiskt mål skulle avskaffas och ersättas av ”acceptans” – en möjlighet för invandrarkollektiv att kunna odla sin kulturella och religiösa särart i så hög grad som möjligt, utan att tvingas till kulturell eller värderingsmässig anpassning till det nederländska samhället.

På den ekonomiska sidan kom politiken att handla om ren socialism, med tyngdpunkt på massiva transfereringar till ”utsatta grupper” i samhället. Med denna inställning kom man att ligga ganska nära de traditionella vänsterpartierna i landet. Man kan hålla i minnet att vänstern i Nederländerna, såsom PvdA eller det VPK-liknande SP aldrig har varit särskilt angelägna om att utomeuropeiska invandrargrupper skall integrera sig. Man hyst in dem i stadsdelar som Amsterdam-Noord, sett till att de fått sina bidrag och tacksamt tagit emot deras blockröster vid varje val på ett sätt som liknar Sverige i hög grad. Välintegrerade invandrare, såsom den stora grupp som kom från Indonesien i samband med avkoloniseringen, driftiga ostasiater, samt flyktingar från Iran har inte varit lika intressanta. De har haft den tråkiga vanan att klara sig själva, skaffa jobb, se till att barnen läser läxor, följa lagarna och – rösta borgerligt.

I takt med att partiets muslimska profil blev allt tydligare kom Denk att stöta bort de surinameser som annars hade varit en naturlig målgrupp och inför valet 2017 bestämde man sig att gå ”all in”, bland annat med krav på skolundervisning som skulle anpassas till önskemål från de som bodde i upptagningsområdena. Man spelade också på potentiella väljares offermentalitet i det att det nederländska samhället förklarades vara strukturellt rasistiskt och ”islamofobt” erbjöd den trösterika förklaringsmodellen att alla problem egentligen var de gris- och potatisätande holländarnas fel.

Vid valet hade partiet också lyckats framställa sig som ”hippt” bland unga människor med invandrarbakgrund och när rösterna väl räknades på kvällen den 15 mars kunde man konstatera att partiet klarat enprocentsspärren, med sina 2,8 procent av elektoratet och kunde så besätta tre mandat av 150 i det nederländska underhuset. Till vänsterpartiernas fasa kunde dessa konstatera att samtliga röster plockats bland personer som tidigare röstat rött. Detta påverkade resultatet bara marginellt på riksnivå, men kom att betyda stora förskjutningar i de invandrartäta stadsdelarna i Rotterdam, Haag och Amsterdam.

Eftersom det borgerliga maktpartiet VVD under premiärminister Mark Rutte kunde sy ihop en ny borgerlig regering kom Denk att isoleras från inflytande vilket skapat stora spänningar inom partiet, vilket emellanåt lett till regelrätta skandaler i pressen. Att partiet skulle vara muslimskt inriktat kan man inte ta miste på, men här finns flera faktorer som spelar in. Partiet leds av två turkar – Kuzo och Öztürk – vilket har lett till att partiet i princip domineras av den turkiska invandrargruppen på marockanernas och andra arabers bekostnad. Kopplingen till Erdogans och det turkiska regeringspartiet har gått så långt att Denk i breda kretsar ses som ett slags språkrör för den turkiske presidenten. Gång efter annan beslås partimedlemmar för kontakter med De grå vargarna. I ett par högprofilerade voteringar har partiet alienerat sig, såväl från sina potentiella arabiska väljare, som från holländska vänsterintellektuella. Detta kom till uttryck bland annat vid omröstningen om det turkiska folkmordet på armenierna, liksom när den turkiska regimens gripande av Amnestyordföranden Taner Kilic skulle fördömas.

Efter att legat på siffror på upp mot sex procent i början 2018 har opinionssiffrorna sakta man säkert dalat. I valet till Första kammaren och provinsparlamenten lyckades man knappt upprepa siffrorna från tidigare val, och valet till Europaparlamentet blev ett misslyckande. Under sommaren har partiet pendlat mellan en och två procent i opinionsundersökningarna och man riskerar nu att inte ens komma in i parlamentet vid nästa val. Samtidigt har medievänstern blivit alltmer skeptisk till detta parti. I takt med att Denk ställs inför konkreta frågor, som Israels existens, närvaro av kvinnor i vissa sammanhang, inställningen till homosexuella och till den turkiska regimen, har västerjournalister på de stora tidningarna och i etermedierna allt mer kommit att inse att partiets avoghet mot det holländska samhället inbegriper dem själva också. Detta blev särskilt tydligt när Denk vägrade att medverka i en kampanj mot antisemitism anordnad av Amsterdams stad.

Vad skulle då lärospånen från Nederländerna säga oss om vilka utsikter Partiet Nyans skulle ha i Sverige? Jo, att islam är en sak och att muslimer är något helt annat. Precis som Denk leds Nyans av en turk med kopplingar till De grå vargarna. När den första yran över att det överhuvudtaget finns ett muslimskt parti som tar muslimernas önskemål på allvar väl har lagt sig börjar den interna kampen om pengar och inflytande. Om vi skall gå efter det nederländska exemplet, så har vi sett hur ett närmast klanliknande mönster har uppstått där turkar och marockaner bedriver skyttegravskrig mot varandra inne på partikansliet i Rotterdam. Att partiet dalar i opinionen beror till stor del på att arabiska väljare lämnar ett parti som de tycker bara har blivit en turkisk angelägenhet. Samma splittring ligger i korten även för Partiet Nyans. Vilken kurd skulle rösta på ett parti med kopplingar till Erdogan och De grå vargarna? Vad har shiitiska afghaner att hämta bland sunniförespråkande turkar och araber som i hög grad ser dem som kättare och andra klassens människor? Varför skulle en somalier rösta på en slipad turk i kostym som kapar åt sig pengar ur partistödet? Och om nu Nyans fick en företrädare ur den somaliska diasporan i Sverige – vem, förutom en annan somalier, skulle rösta på honom? Jag har känslan att Muhammed från Aleppo hellre lägger en röst på Jimmie Åkesson än på Abdi från Mogadishu.

Och om partiet trots allt skulle lyckas samla tre procent, likt sitt nederländska systerparti – var skulle då dessa röster komma ifrån? Jo, de skulle med all säkerhet komma från de grupper som idag gör Socialdemokraterna till största parti i våra utanförskapsområden. Nyans och Socialdemokraterna slåss här om samma väljare. Ett bra resultat för Partiet Nyans skulle faktiskt kunna göra sossarna till ett 20-procentsparti vid nästa val, 2022.

Till sist handlar det om en läxa som även kulturvänstern kommer att tvingas att lära sig. Min fiendes fiende är inte nödvändigtvis min vän – han kan mycket väl vara även min fiende.

Erik van der Heeg



Grodan i grytan

Politik Posted on Sun, March 08, 2020 17:21:22

Jag kommer ihåg att jag i slutet av 70-talet läste en engelsk skrivande “upprorisk konspiratör” – som hette Gary Allen. Om jag minns – så hade han en mycket bra metafor på manipulering och indoktrinering av ett helt folk .via att jämföra en groda, som hamnat i en gryta med ljummet vatten – Jag tror den fanns i boken nedan .

Bok av Gary Allen

Historien / fabeln/ antologon lär vara ungefär så här:

Gay Allen var nog den förste jag såg använda analogin om “Hur man kokar en groda” – och jämföra grodan med ett folk.

Han sa, Om någon släpper en levande groda i en gryta med alldeles för varmt vatten, DÅ hoppar grodan ut – direkt . Men släpper någon ner grodan i ljummet vatten, så och då väljer grodan troligen att stanna i kvar det ljumma sköna vattnet.- det är ju behagligare än iskallt!

Sedan höjer någon sakta temperaturen på vattnet. Grodan kommer först INTE att märka att det blir varmare och varmare tills den till slut inser att vattnet blivit för varmt för att vara Ok.

MEN – då har grodan blivit så avtrubbad och så svag att den inte kan ta sig ur det heta vattnet – utan dör sakta, sakta en grym död!

Det är på samma sätt som den lilla “Makt-Eliten”+ The Deep State i vårt sk land och hur de handskas med oss,- Folket!

VI – > det naiva folket som drillats i och till funktionell dumhet – Fast detta vill inte feminister och C-vänstern – se. De som än mera eldar på under grytan – medan Makteliten och Bilderbergsgruppen mer än ler i mjugg!

Makt-Eliten gör små justeringar i vårt samhälle varje år. Det är knappast att vi märker någon skillnad från år till år.

MEN och snart har Makt-Eliten något som är långt ifrån vad det som var och som vi trodde på en gång – dvs de friheter och rättigheter vi en gång hade, DE, som nu är bara ett minne blott….

De flesta av oss har dött en mental långsam död – precis som grodan! Vi har blivit lobotomerade till enfald och oförmåga att rädda våra egna liv. Vi har blivit slavar i Ljugo-S-lavien!

PRECIS vad makteliterna önskat och önskar…. så snart är Alarma Love – landets heta kärleksgudinna – Vesta !



Nu lämnar svenskarna Sverige

Life in Balance Posted on Tue, March 03, 2020 13:52:49
Bananstat – eller ett land med på banan???

Att svenskar emigrerade till Amerika under slutet av 1800-talet brukar omskrivas som ”den stora utvandringen” och har skildrats i filmer och böcker. Men den största utvandringen pågår i dag. Medier och myndigheter använder detta för att få invandringen att verka mindre genom att prata om ”nettoinvandring”, alltså invandrare minus utvandrare. Statistik visar dock att det är etniska svenskar som lämnar landet medan dörrarna står öppna för invandring från Afrika och Mellanöstern.

Redan år 2015 slogs det tidigare rekordet från 1887, som var kulmen av den stora emigrationen av svenskar till Amerika. Det året lämnade ungefär 50 000 svenskar landet, vilket kommit att bli en av våra mest omskrivna historiska händelser.

Men 2015 lämnade 55 000 människor skutan. Visserligen är befolkningen större i dag, men å andra sidan var utvandringen i slutet av 1800-talet koncentrerad till en period runt sekelskiftet, medan den utflyttning som pågår nu inte visar några tecken på att avstanna.

En annan skillnad är uppmärksamheten kring de båda vågorna av utvandring. Den första massflykten var mycket omskriven och man analyserade olika orsaker såsom missväxt, fattigdom och ofrihet. Något som staten genom Amerikautredningen försökte åtgärda för att stoppa flykten. Den massutvandring som pågår i dag är närmast okänd.

Några utredningar för att hitta orsakerna för varför svenskarna är så missnöjda med sitt fädernesland att de inte längre vill stanna kvar har inte heller gjorts. Istället har myndigheterna intensifierat jakten på svenskar som klagar i sociala medier och menar att dessa ”skadar Sverigebilden”.

Nyligen beviljade regeringen, genom myndigheten MUCF, 600 000 kronor till ”Näthatsgranskaren”, en organisation med uppgift att leta reda på svenskar som på Facebook klagat över hur invandringen förändrat Sverige och anmäla dessa svenskar till polisen.

Regeringen har också låtit trycka upp en manual för svenska ambassader utomlands för hur de ska bemöta de allt vanligare reportagen i utländsk media om hur Sverige försämrats.

De förfärade reportagen från utlandet och de missnöjda inläggen på sociala medier påstås bara vara ”falska nyheter” från ”trollfabriker” i Ryssland för att destabilisera Sverige som i själva verket fungerar alldeles utmärkt, bortsett från vissa utmaningar. Ett budskap som regimen också får hjälp att sprida av regimvänlig media.

Förra året gick statsminister Stefan Löfven så långt att han offentligt skällde ut författarinnan Katerina Janouch för att hon i tjeckisk tv berättade om vad som händer i Sverige. Detta eftersom hon, enligt regeringen, var oansvarig och skadade Sverigebilden.

”JAG TRIVS JÄTTEBRA I MALMÖ”, säger Herr Lögn Fen. Medan allt fler svenskar vantrivs till den grad att de överger sitt hemland är det många nyanlända som stortrivs.

Svenskar flyttar ut – muslimer flyttar in

Den absolut största gruppen av utflyttare är infödda svenskar, som enligt siffror från Statistiska centralbyrån utgör närmare 37 procent av alla som lämnade Sverige förra året. Det vanligaste är att flytta till något annat nordiskt land och majoriteten flyttar inom Europa.

Efter svenskar är hemflyttande finländare den största utvandrargruppen. Också danskar, tyskar och polacker tillhör de stora utvandrargrupperna, liksom indier och kineser.

Personer från Somalia, Afrika och Mellanöstern trivs desto bättre i Sverige. Inte bara är nästan all invandring därifrån, personer födda där utvandrar även betydligt mindre från Sverige, och utvandringen bland dessa minskar dessutom. Exempelvis utvandrade bara runt 400 somalier från Sverige förra året, vilket är en minskning med runt 30 procent.

Varför svenskar flyr till grannländer och européer, indier, kineser och amerikaner flyttar hem, har inte utretts. Men den gemensamma nämnaren för de människor som tycks trivas bättre i Sverige är att de har ursprung i muslimska områden medan utflyttade är från kristna eller asiatiska länder.

I ett inslag i SVT Rapport den 11 mars 2007 berättade en muslimsk kvinna varför hon trivdes. ”Det känns som Irak eller något annat arabland. Jag trivs jättebra i Malmö”, berättade hon.

En annan gemensam nämnare för de stora utvandrargrupperna är att de har en låg brottslighet och hög sysselsättning medan grupper som trivs bättre i Sverige i högre grad lever av bidrag och är överrepresenterade bland dömda.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att de så kallade ”utsatta” grupperna gillar Sverige bäst, medan de så kallade ”privilegierade” trivs sämst.

Lämnar våldet och otryggheten

En av de tiotusentals svenskar som lämnade Sverige förra året är Natalie Contessa af Sandeberg. Hon flyttade till Ungern, som valt att nästan helt stoppa den muslimska invandringen som landets premiärminister jämfört med en invasion. Natalie blev nyligen intervjuad i ungersk tv om sin utvandring, något som nättidningen Svegot varit först att skriva om:

”Flera ur min familj har redan utvandrat till USA och Australien och alla mina vänner planerar också att flytta utomlands”, säger hon och fortsätter med att berätta att situationen i Sverige har förändrats drastiskt de senaste två, tre åren. Hon har själv utsatts för ett sexuellt övergrepp i tunnelbanan utan att någon ens kom till hennes hjälp.

Hon berättar också att de flesta svenskar inte känner till vad som sker eftersom medierna mörkar det mesta. När reportern frågar varför media mörkar säger hon: ”För att länder som Ungern inte ska få veta hur illa det blir i ett land om man släpper in så många utlänningar”.

”Nettoinvandring” allt vanligare begrepp

Den stora utflyttningen av svenskar är inte något som väckt självkritik hos regimen. Istället används utvandringen för att få asylinvandringen att verka mind­re genom att tala om ”nettoinvandring”, alltså antalet invandrare minus antalet utvandrade. Ett retoriskt grepp som medier, myndigheter, politiker och invandringsförespråkare allt oftare kommit att använda.

Exempelvis skrev Svenska Dagbladet den 21 oktober 2017 lugnande att ”enligt Statistiska centralbyråns prognos väntas nettoinvandringen, resultatet av all invandring minus all utvandring, från och med nästa år fram till 2030 minska från 68 900 till 42 300”.

Att 37 procent av dem som utvandrar är etniska svenskar meddelar SCB på sin hemsida genom att skriva att majoriteten av dem som utvandrar ”har tidigare invandrat till Sverige och flyttar nu utomlands igen, oftast till landet där de föddes”.

Det är formuleringar som får det att framstå som att asylinvandringen är betydligt lägre än vad den egentligen är och att en majoritet flyttar hem igen. Men i själva verket betyder siffrorna att befolkningsutbytet är ännu mer omfattande.

Två läger om utvandring
Det finns olika sätt att se på trenden med invandring från Afrika och Mellanöstern och utvandring av svenskar och andra europeiska folk. Ett argument som ofta framförs i media och av politiker är att invandringen ökar BNP, vilket följer av befolkningsökningen.

BNP säger emellertid inte mycket annat än att det blivit trängre – fler människor ska dela samma land. För välfärden är det däremot ett problem att det främst är svenskar i produktiv ålder som flyttar ut. Det är precis de människor som förväntas bära upp systemet genom att betala skatt.

Även bland invandringsmotståndare råder det delade meningar, där vissa anser att utvandringen snabbar på folkutbytet och att svenskar ska stanna kvar och kämpa för sitt land i­stället för att fly och låta det fyllas av andra folkgrupper.

Andra hävdar att utvandring i sig är en kamp eftersom man då inte stannar kvar och bekostar folkutbytet. Så länge det finns tillräckligt många skötsamma skattebetalare kan den nuvarande politiken fungera och därför menar de att utvandring är ett sätt att strejka.

”Av mig får det här landet inte en spänn mer”, som en av Nya Tiders läsare uttryckte det när han meddelade att han ville gå över från papperstidning till bara nätprenumeration på grund av utlandsflytt.

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

TEXT: ANDREAS JONSSON

andreas.jonsson@nyatider.nu



Detta är första gången i världshistorien som en demokratiskt vald regering tvingar sitt eget folk att bekosta sin egen kolonisering.

Life in Balance, Politik Posted on Tue, March 03, 2020 12:38:35

Det är inte regeringen som ligger bakom stängningar av YouTube kanaler. Det ÄR MSM – massmedia och Bonnierkoncernen . med SAP,s erkännande!

Islam används som ett verktyg av Bonnierkoncernen för att krossa nationalstaten Sverige . Bort från kartan!

Bonniers är en farsot för fd landet Sverige. Bonnierkoncernens expansion i Sverige är en utdragen mardröm för hela det svenska samhället.

Bonnierkoncernen har inte bara intresse för att göra affärer och tjäna pengar, den och de vill styra den ekonomiska och politiska utvecklingen!!! Detta har stått klart sedan hur länge som helst, att Bonnierkoncernen använder hela sin koncerns resurser för att motarbeta nationalism och försvara mångkultur och massinvandring.

Det är inte bara själva ägandet i sig som är farligt utan hur Bonnierkoncernen genom sitt ägande utövar politiskt inflytande över vårt land. De utövar sin makt genom att propagera för att det svenska Sverige ska tyna bort och ersättas av en mångkultur. Bonnierkoncernen har lyft fram Folkpartiet, Moderaterna och Miljöpartiet som sina favoriter. Dessa partier är nämligen ännu mer internationella än Socialdemokraterna. Detta trots att Bonnierkoncernen och familjen Bonnier stått (står?) Socialdemokratin nära.

Det är ingen tillfällighet att Bonnierpressen låg bakom kampanjer för att införa lagen om Hets mot folkgrupp.

Angreppen på oss som är invandringskritiska i Sverige och andra länder är ett stående tema inte bara i DN utan i samtliga Bonniertidningar där också propagandan för mångkultur svämmar över alla breddar oavsett vilka ämnen som behandlas.

Islam används som ett verktyg av Bonnier för att krossa nationalstaten Sverige. Politiker i den politiska adeln har korrumperats till marionetter av dessa Bonnierkrafter. Därför hatar Bonniers nationalism, Sverige och svenskar.

Vi skall alla underkasta oss islam och Sharia. Det är oikofoben x) Löfvens agenda fullt tydligt med. Löfven har fått mycket beröm för sina insats när det gäller att ta emot ”flyktingar” och den gamle svetsaren lapar förnöjt i sig allt smicker.

x) Oikofobi, av grekiskans οἶκος, “hus” och φόβος “rädsla”, är ett begrepp inom psykiatrin för att beskriva aversion eller ogillade mot den nära omgivningen, boningen eller dess komponenter. Ordet myntades av poeten Robert Southey, som beskrev ordet som “viljan att lämna hemmet”.. Politisk användning. Idag används ofta ordet politiskt för att beskriva det hat eller ogillande som vissa personer innehar för sin nationalitet, sitt land eller sin kultur. .

Herr Lögn Fen och hans gelikar förstör vårt land. Han och hans kumpaner förintar vår nation! Vi medborgare misstänkliggörs, förföljs och trakasseras. Vi hånas, idiotförklaras och tystas. SAP har sitt exitpaket klappat och klart med bostad i ett säkrare land. Vi andra får finna oss i att leva i ett förstört land. Ett land i kaos och snart kanske krig. Ett land som vi och våra förfäder byggt upp, som Löfvén och co står och får så mycket beröm för att de förstör. Hur fan står det till med fd svenska folket ????

Med hjälp av enorma summor från skattemedel anser sig således oikofoberna ha rätt att förvandla Sverige till ett s k ”mångkulturellt samhälle”, dessutom med solidarisk Ylva Johansson tvång – trots att svenskarna i alla opinionsundersökningar sagt ifrån att de inte vill ha en sådan samhällsutveckling.

Detta är första gången i världshistorien som en demokratiskt vald regering tvingar sitt eget folk att bekosta sin egen kolonisering. Oikofoberna genomför med tvång historiens största omdaning av Sverige utan att svenska folket givit sitt medgivande till det i ett demokratiskt val.

Vi får inte ens ifrågasätta det på sakliga grunder – DÅ skickar SAP den välbetalde NätHatsAgenten på oss….



De såg det komma – men lät det ske….

Politik Posted on Tue, March 03, 2020 09:19:00

Staten, som bestämmer flyktingmottagningens omfattning och försörjningsstödets storlek, samtidigt som den tvingar kommunerna att ta emot invånare som inte är självförsörjande, spelar Svarte Petter med kommunernas ekonomi. Det har varit uppenbart från första början.

Det finns inget ärligt i bortförklaringar som ”vi var naiva” eller ”vi såg det inte komma”. Signalerna om vad som skulle komma har funnits länge och varit tillgängliga för var och en. Också till och med för den som bara har lärt sig de två första av de fyra räknesätten från lågstadiet (alltså addition och subtraktion).

Inte minst gäller detta dem, vilka inom ramen för vår representativa demokrati, har fått förtroendet att förvalta och leda vår statsmakt och våra offentliga system.

Ta det här med att kommunernas ekonomier nu vacklar på grund av den stora befolkningsökningen på senare tid. Den ökningen är till den absolut största delen betingad av den omfattande flyktinginvandring som har ägt rum under de senaste tio åren.

Grovt beskrivet har kostnadsfördelningen sett ut så här: Staten tar kostnaderna för asylsökande under prövningsprocessen. När den asylsökande har fått uppehållstillstånd, blir vederbörande kommunmottagen, som termen lyder.

Under två år får den kommunmottagna invandraren en etableringsersättning av staten, samtidigt som det förutsätts att vederbörande skaffar sig egen försörjning. Också kommunen får diverse etableringsstöd under tiden. Är inte invandraren självförsörjande efter denna period blir vederbörande hänvisad till försörjningsstöd, som socialbidraget numera kallas. Nivån på försörjningsstödet bestäms av staten, men kommunen står för kostnaden.

Och då vet vi också följande, att till för några år sedan tog det sju år innan ens hälften av en årskull av kommunmottagna flyktingar hade förvärvsarbete. Och då är förvärvsarbete dessutom definierat som att man har en inkomst (eller sjukersättning) som överstiger 1 timmes ersättning i veckan. Numera skryter regeringen om att denna mediantid (för de som blev kommunmottagna 2013 och 2014) pressats ned till fem år.

Den matematiska uträkningen är sålunda väldig enkel. I det förra fallet: Sju minus två är fem. I det senare fallet: Fem minus två är tre.

Alltså, även om hälften av alla kommunmottagna var fullt självförsörjande efter till och med så kort tid som fem år, så belastar majoriteten av dem kommunens ekonomi för mycket lång tid framåt. Den stora kostnadsposten för kommunerna blir givetvis alla nya invånare, inte minst anhöriginvandring där över 95 procent är undantagna från försörjningskravet, som ska ha kommunal service utan att de genererar motsvarande skatteintäkter.

Staten, som bestämmer flyktingmottagningens omfattning och försörjningsstödets storlek, och samtidigt tvingar kommunerna att ta emot invånare som inte är självförsörjande, spelar alltså Svarte Petter med kommunernas ekonomi. Och det har varit uppenbart från första början. Ty var och en som kan plus och minus, har kunnat räkna ut att en tid efter kommunmottagningen skulle det uppstå hål i kommunernas budgetar, beroende på hur många nyanlända man tog emot.

Systemet har framarbetats av samma partiledningar som dessa kommunala politiker, såväl på den moderata sidan (den tidigare regeringen som inte gjorde något åt systemet) som den socialdemokratiska sidan (den nuvarande regeringen som inte heller har gjort något åt det), som har burit upp och stöttat sina partiledningar.

Alla såg det komma. Nästan alla struntade i det.

Thomas Gür Ledare inom GT



Next »