Välkommen till världens våldtäktshuvudstad, Sverige.

Vi toppar inte bara Europas lista över flest anmälda våldtäkter. Av världens OECD-länder är det bara Australien som har fler anmälda våldtäkter än Sverige. I amerikanska Wall Street journal skriver Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson (SD) att Trumps utspel om Sverige i veckan är ”snarare en underdrift” och pekar på den våg av sexbrott som vi sett under de senaste åren. Och de båda SD-topparna har naturligtvis helt rätt i sin iakttagelse. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har antalet anmälda sexualbrott ökat markant i Sverige under de senaste tio åren – från 12 100 anmälningar år 2006 till drygt 18 000 år 2015.

MÅNGA AV ER SOM LÄSER MIN BLOGG – VET ATT JAG OFTA ANVÄNDER IRONI – SOM VAPEN MOT DUMHETER…

Här kommer mera:

Hur tacklar vi nu problemet? Tja det bästa vore kanske att hämta inspiration hos de länder som Åkesson och Karlsson jämför oss med, det vill säga de som placerar sig längre ner på listan. Om färre anmälningar betyder färre antal brott (med SD:s logik), borde vi alltså titta närmare på länder som Saudiarabien, Indien och Egypten.

Det första att göra, för att komma åt ett stort antal anmälningar i Sverige, vore att avkriminalisera våldtäkt inom äktenskapet.

Jo, ni läste rätt. Det är supereffektivt! Det är ju sedan länge känt, och bekräftat av FN, att de flesta kvinnor som blir våldtagna eller slagna, blir det av sin man. I Sverige är våldtäkt inom äktenskapet olagligt sedan 1965, vilket betyder att många anmälningar som gömmer sig i statistiken i dag, rör våldtäkt inom äktenskapet, eller så kallat våld i nära relation. Men om det, som i många andra länder, inte är förbjudet att våldta eller slå sin fru så finns det ju heller ingen grund för kvinnor att anmäla – och vips minskar också anmälningarna. I Indien är det lagligt för en man att ha sex med sin fru mot hennes vilja, så länge som hon är över 15 år. I Singapore går gränsen vid 13 år och på Bahamas vid 14. Man kan också göra som flera delstater i USA och förbjuda våldtäkt inom äktenskap och istället tala om ”äktenskapliga privilegier”, där män som våldtar sin fru straffas lindrigare än män som våldtar en okänd kvinna. Resultatet? Färre kvinnor ser någon idé med att anmäla och anmälningsfrekvensen sjunker. Hurra!

Nästa steg vore att bestraffa och skuldbelägga kvinnor som anmäler våldtäkter och andra sexualbrott. I Egypten till exempel, med lägst antal våldtäktsanmälningar i världen, kan en man komma undan straff om han mördar eller våldtar sin fru – om hon har varit otrogen mot honom. I Saudiarabien dömdes en kvinna för några år sedan till 200 piskrapp efter att hon blivit gängvåldtagen av sju män. Anledningen var att hon, innan hon blev överfallen, suttit i en bil tillsammans med en okänd man. Om kvinnan som blivit våldtagen riskerar att straffas av rättssystemet, eller för den delen hängas ut och svartmålas offentligt, minskar hennes benägenhet att anmäla. I Sverige däremot, har vi gjort tvärtemot och satsat på olika kampanjer för att får fler kvinnor att våga anmäla när de utsatts för brott. Vi talar om offrets trygghet och om hur rättssystemet, vården och skolan kan bli bättre på att bemöta kvinnor som drabbas av mäns våld. Då ökar naturligtvis också antalet anmälningar – och vi får ett dåligt rykte.

I Egypten till exempel, med lägst antal våldtäktsanmälningar i världen, kan en man komma undan straff om man mördar eller våldtar sin fru

Om Sverige ska tillbaka till samma låga anmälningsfrekvens för sexualbrott som för drygt tio år sedan, behöver vi också gå tillbaka till lagstiftningen som gällde fram till april 2005. Det var nämligen då som sexualbrottslagstiftningen utvidgades för att inkludera och slå ihop fler brott under samma paraply. Gärningar som tidigare rubricerats som sexuellt tvång eller sexuellt utnyttjande sorterades in under ”våldtäkt”. Så den dramatiska ökningen av våldtäktsanmälningar efter år 2005 kan alltså dels förklaras av att fler typer av brott plötsligt kallades för våldtäkt. I många andra länder har man en snävare syn på vad som räknas som sexualbrott eller använder sig av andra rubriceringar – vilket gör det svårt att jämföra statistiken mellan länder.

Men kanske det viktigaste vi kan göra i Sverige, för att komma ner till samma nivåer som till exempel Pakistan och Nigeria, är att sluta räkna alla enskilda fall av sexualbrott. Om en kvinna kommer in på en polisstation, till exempel någonstans i USA, för att anmäla att hon blivit våldtagen av sin man, upprättas det i regel en anmälan – oavsett hur många gånger han har våldtagit henne. I Sverige däremot räknar vi varje enskild händelse. Femtio våldtäkter utspridda över flera års tid? Addera femtio till statistiken. Ett fåtal personer kan alltså stå för många anmälningar – och det förklarar den stora variationen från år till år.

Om problemet är antalet våldtäktsanmälningar, ska Åkesson och Karlsson veta att det finns saker som vi kan göra för att minska dem. Se bara på Egypten och Saudiarabien, som av statistiken att döma är föredömen när det kommer till att respektera kvinnors rättigheter. Men om det är antalet faktiska våldtäkter, ja själva brottet, som vi vill komma åt så ska vi nog snarare tolka statistiken som att Sverige har kommit en bra bit på väg.

SLUT PÅ IRONIN….