Under året 2017 har verkligheten bultat så hårt och så obevekligt på dörren att våra folkvalda politiker och även självpåtagna s.k. opinionsbildare inte längre klarade av att ignorera det allt högljuddare bultandet …..
Dörrar har öppnats, till ‘det heliga ‘ Rosenbad och till de flesta tidningsredaktioner… Ja, t.o.m och även ‘Sanningens verkstad’ , dvs SVT har tvingats glänta på redaktions-och studiodörrar för att släppa in verkligheten, dvs DEN verklighet – som merparten av medborgarna i landet Swedunce verkar kunna se…
Verkligheten ger sig nämligen inte. Den finns här – brukar förkortas som IRL – hur hårt vi svenskar än blundar, – hur mycket vi svenskar än stänger in oss i våra segregerade ‘fina’ bostadsområden och lantställen, – hur mycket vi svenskar än skönmålar – och inte minst ägnar oss åt omskrivningar och relativiseringar.
Till slut blir verkligheten så påtaglig, så nära, så uppenbar att bara en faktaresistenta drömmare inom S+Mp+V – kan hävda att Sverige är tryggare än någonsin, – att ekonomin går som tåget, – att vår s.k. sjukvård är i världsklass och att antalet våldtäkter- faktiskt sjunker och sjunker – medan Polisen står handfallna kring motsatsen (ja, även kring de ‘satser’ som hittas på offrens kroppar…)
2017 var året då allt som tidigare förnekats blev ”oacceptabelt”. 2017 var tvärvändningarnas år. Året då ordet ‘Lappkast’ – blev en rörelse i rörelsen!
2017 var året då det hävdades, både från Aftonbladets ledarsida och från regeringen, att vi ”måste prata” – om svenska värderingar, – om hedersetik, ‘ om våldtäkterna, – om gängkriminaliteten, – om invandringen och om integrationen.
Halle Dau – vad ska PK prata 2018!!??
Allt det som förnekats och förtigits i åratal ska DET och diskuteras, analyseras och lösas??? Alla de problem som avfärdats som ”alarmism”, ”främlingsfientlighet”, ”rasism” och ”populism” – SKA de erkännas som de hot mot vårt samhälle, vår trygghet och vårt sätt att leva – som de faktiskt är. Ska de detta – eller FÅR de inte lyftas p.g.a. en dold agenda inom den politiska makteliten???
Sverige som vi ( i alla fall vi som är födda före 1990) en gång kände det, -> VAR ett stort land, som var glest befolkat av konsensusinriktade människor. Vi var ett ‘tryggt lagom land’ och ett land där vakter på bibliotek och i skolor inte ens fanns i destruktiv fantasi…. Vi levde i ett land där kvinnor mestadels kunde promenera ensamma hem mitt i natten – i vilken stad som helst.
DETTA LAND – det finns inte längre. Några verkar och med medveten medvetenhet ha suddat ut detta land… och i mina ögon begått det hemskaste någon kan göra… Döda ett helt folk!
Sverige har blivit något annat! Det duger inte att påstå att ”det alltid varit så här” – eftersom en hel del människor i Sverige minns en tid när daghem inte besköts, poliser respekterades, polisbilar inte sprängdes, brevbärare kunde dela ut post i hela landet och ambulanspersonal kunde utan fara för sitt eget liv hämta sjuka och skadade människor i alla bostadsområden i Sverige.
Jag minns tiden, då terrordåd var något som hände långt borta och mest i krigsdrabbade länder. Brinnande bilar var något jag mest såg i våldsbejakande amerikanska filmer. Jag minns – och IDAG upplever jag att tillräckligt många av oss fd svenskar – är tillräckligt olydiga för att vägra inordna oss i absurda offentliga lögner. Vi ser vad som händer i våra städer och i vårt land och vi förskräcks!
Det duger inte heller att inte göra något.!!!! Sopa under mattan – hela tiden!
Jag kan inte acceptera en växande antisemitism, en grymt ökad kriminalitet, alltfler dödsskjutningar (som i Malmö) , – en accelererande ökning av våldtäkter, – att landets politiker blundar för ett växande antal fattigpensionärer och även för en allt större grupp människor som är och blir helt försörjda av samhället.
Jag kan inte stillatigande vänta på nästa terrordåd, nästa överfallsvåldtäkt, nästa dödsskjutning, – Ja, nästa katastrof. Landets politiska system måste säkra kvaliteten i skolan, säkerheten och effektiviteten i vården, landets säkerhet och människors trygghet. Det är hög tid att agera…. Hög tid om vi vill ha kvar någon som kan kallas DEMOKRATI!
Jag lämnar 2017 och kliver in i 2018 med tillförsikt bort från ryggsäcksoro. Jag tror på och vill se -> ReLOVEulotion!
Det faktum att det inte längre går att förtiga de alltmer akuta problemen inger faktiskt en gnutta hopp i saken som sådan – även om mitt förtroende för de folkvalda (manipulerade) politikerna är i botten…
Första steget till en lösning på ett problem – är insikten att det finns ett problem – det sa Einstein ofta!
Det är och måste ses som glädjande att det verkar finnas (???)öppning att föra seriösa och faktabaserade diskussioner om ämnen som tidigare varit SÅ tabubelagda att nämna.
Den oro jag ändå känner hänger naturligtvis samman med det ytterst tveksamma förhållandet att det dessvärre finns en del faktaresistenta drömmare i vårt land (läs Mp) som i takt med att verkligheten blir allt mer högljudd – DÅ väljer att skruva upp volymen än mer inom *Trollflöjtskonserten*… – medan de limmar fast de rosa glasögonen och fortsätter ha huvudet bland molnen…. Vojne Vojne!
2018 kommer att bli ett enormt spännande år! Oförutsägbart, avgörande och intensivt. Jag ser fram emot många diskussioner, debatter och samtal. Det där som det nu finns en insikt i att vi ”måste prata om” har jag nämligen skrivit om ett bra tag nu bl.a. vi denna Blogg Jag är beredd…. som den Fredlige Krigaren, som jag är…
VÄL mött under 2018 – för vår ReLOVEulotion
