TEXT: KERSTIN HOFGREN INGASDOTTER
Många förundrades över Annie Lööfs politiska magplask i SVT:s Agenda 20180204
En av dem är Kerstin Hofgren Ingasdotter, som undrar varför nästan alla politiker köpt lögnen om att vuxna män som sökt sig till Sverige är minderåriga barn. “Ingen av de män jag känner skulle lämna sina kvinnor och barn för att resa till väst. Min empati sträcker sig så långt att jag vill att rätt ska vara rätt. I det ingår inte att man ljuger och utnyttjar ett generöst land”, skriver hon i dagens krönika.
Den absoluta botten nåddes i gårdagens Agenda då Centerns partiledare Annie Lööf framträdde och pratade om ”barnen”. ”Barnen” som till minst 85 % visat sig vara över 18 år, tillika så är majoriteten av dem män. Man behöver inte vara Einstein för att förstå att något är absolut fel här. Så kallade ”barn” (män) som tagit sig över halva världen till Sverige för att här helt plötsligt bli helt utan egna initiativ, utan egen kraft. Nej, det är något som inte stämmer. Män som reser över många länder har kraft och initiativförmåga. De är definitivt inga ”barn” som behöver beskydd och stora ekonomiska bidrag av svenska staten. Jag tänker direkt på de kvinnor och verkliga barn som de lämnat efter sig. De kvinnor och barn som nu ska leva under påvra levnadsförhållanden, och även krigiska tillstånd där ingen människa går säker. Männen har lämnat kvinnorna och barnen, själva har de flytt till väst! Vad säger det om dessa människor? För mig så säger det att dessa män är personer utan empati, utan de värderingar som karaktäriserar en människa. Ingen av de män jag känner skulle lämna sina kvinnor och barn i krigiska tillstånd, INGEN!
Det jag tycker är absolut förskräckligt är att Annie Lööf, liksom nästan alla våra partiledare utan undantag, verkar ha köpt lögnen om att det är barn som kommer hit till Sverige. Det är inga barn, och i de fall det är barn, så är dessa extremt resursstarka. Vilken av våra svenska 13-15-åriga pojkar skulle kunna ta sig över halva världen, utan pengar, utan möjligheter? Ja, jag tror nog att det finns ett antal som skulle kunna göra det. Och de som skulle kunna göra det är i så fall väldigt priviligierade.
Den naivitet som Annie Lööf, Stefan Löfvén med flera uppvisar i denna fråga är detsamma som att säga: Kom till Sverige, här har vi svenska värderingar, dvs om någon säger en sak, så tror vi på det. Den svenska värdering som jag varit uppvuxen med, haft som ledsagare hela mitt liv. Att man litar på varandra. Idag har vi en helt annan verklighet. Vi har människor som utan vidare kan ljuga en annan människa rätt upp i ögonen. Något vi svenskar inte ens kan tänka oss att man kan göra. Ljuga?! Om än så tagen på bar gärning – blåneka! I Sverige så blir du trodd på ditt ord. Så om något ”barn” säger att han är 17 år, så tror vi naturligtvis på den personen. När det sen visar sig att 17-åringen är en 27-årig ekonomisk flykting från Afghanistan – så blir vi helt mållösa. Nej, men det kan väl inte stämma? Han sa ju att han var 17 år…
Samma ”17-åring” med en religiös och kulturell syn på kvinnor som mindre värda, samma ”17-åring” som trakasserar unga flickor och utsätter dem för sexuella övergrepp under parollen: Icke-täckta kvinnor är horor. Svenskar står där med tappade hakor och förstår ingenting! Naiviteten och okunnigheten om andra kulturer är häpnadsväckande.
Empati? Har du ingen empati Kerstin, låter det här och där. Jo, svarar jag. Jag har empati för de människor som byggt upp Sverige, som i sitt anletes svett byggt detta land. Samma människor som idag karaktäriseras som ”fattigpensionärer”. Människor som inte har råd med varken sjuk- eller tandvård. Samtidigt som de s k ensamkommande ”barnen” och andra får kvalificerad tandvård för 50 kr. Min empati sträcker sig så långt att jag vill att rätt ska vara rätt. I det ingår inte att man ljuger och utnyttjar ett generöst land.
KERSTIN HOFGREN INGASDOTTER
Kerstin Hofgren Ingasdotter, 60, är pensionerad samhällsvetare, f d organisations- och ledarskapskonsult med passion för frihet, jämlikhet och rättvisa. Det politiska engagemanget har varit starkt sedan ungdomsåren. Hon har hela sitt liv varit engagerad i frågan om kvinnors rättigheter och jämlikhet mellan könen, något som ånyo väckt hennes engagemang i samband med dagens aktuella politik.
