“Medborgarna vilseleds genom fokus förflyttning – en medveten strategi för att dölja problemen”
Nej, Sverige har inte alltid sett ut som det gör idag. Tvärtom har samhället radikalt förändrats till det sämre på kort tid, trots att mainstreammedier och politiker anstränger sig för att övertyga medborgarna om att läget är under kontroll. Att dupera människor genom att rikta fokus på budbärarna och smutskasta dem istället för att erkänna de verkliga problemen i landet, är dock ett konstgrepp som tyvärr alldeles för många låtit sig vilseledas av. Författaren Eva-Lisa Dezmin skriver idag om lömsk desinformation och vill ha svar på en rad relevanta frågor. Bara genom att ärligt erkänna problemen kan en förändring till det bättre ske.
“Djävulens största trick var att övertyga världen om att han inte finns.” Citatet är välanvänt, även om de flesta kanske känner igen det från filmen De misstänkta. Talesättet innebär att man lurar någon att denne har fel i sin uppfattning, eller överreagerar, genom att istället rikta fokus på något betydligt mer harmlöst och utse det som en större fara. På så vis kan den verkliga ondskan fortsätta verka ostört i det tysta.
Det är exakt vad etablissemanget ägnar sig åt när de hävdar att alla som kritiserar den förda invandringspolitiken är rasister eller högerpopulister och att det egentligen inte finns några problem med invandringen, det är ”fascisterna” som är problemet. Detta trots all nyhetsinformation som dagligen presenteras i olika medier och på diverse digitala plattformar. Det spelar ingen roll hur mycket statistik som plockas fram, eller hur många händelser som radas upp, meningsmotståndarna har som sitt främsta vapen att statistiken inte stämmer, eller att Sverige alltid har sett ut så här. Men det finns statistik och Sverige har inte alltid sett ut så här, för om det hade gjort det skulle ingen reagera på förändringarna. De har förvisso skett lite i taget, men ser vi tillbaka bara 20 år och jämför med nu, tror jag de flesta kan se vilka enorma omställningar landet erfarit. Att dupera människor genom att rikta fokus på budbärarna och smutskasta dem istället för att erkänna de verkliga problemen i landet, är ett konstgrepp som tyvärr alldeles för många låtit sig vilseledas av.
Därför är det hög tid att ställa en rad frågor kring problemen, som enligt politikerna och mainstreamjournalisterna, inte finns eller åtminstone är alltför oansenliga för att uppmärksammas. Nedanstående tio punkter är busenkla att svara på om de endast är imaginära påfund och åsikter utan förankring i verkligheten. Om alla frågor har svaret: ”Det stämmer inte”, eller ”Det är inget problem”, erkänner jag att jag levt i en villfarelse de senaste två decennierna. Men då vill jag också ha en grundlig motivering till varför det inte stämmer och varför det inte är något problem.
1. Varför är vapenamnestin plötsligt så viktig, samtidigt som illegala vapen okontrollerat flödar in i landet? De kriminella bryr sig ju inte om någon amnesti, så vem förlorar på att lämna in vapen som de egentligen inte får ha?
2. Varför minskas polisens resurser och befogenheter, samtidigt som våldet mot medborgarna ökar (granatattacker, sprängningar, skottlossningar, fler våldtäkter, gruppvåldtäkter, rån, etc)? Och varför tycks svaret på detta vara att folk får stanna inomhus i den mån det går, eller att ordningsmakten ska grilla korv med buset i hopp om att få dessa på bättre tankar? Vilka vinner på att polisen tappar kontrollen?
3. Varför åläggs inte migranterna några skyldigheter att göra rätt för sig när vi redan nu kan se vad en kravlös flyktinginvandring innebär ekonomiskt? Vilka gynnas av det här?
4. Varför ska vi ta in ännu fler olönsamma människor, när sjukvården och skolorna redan går på knäna och vårdköerna och bostadsköerna växer? Och varför ska sjukvård och tandvård vara gratis endast för den som illegalt uppehåller sig i landet och aldrig betalat någon skatt, medan den som betalat skatt debiteras fullt pris?
5. Varför tillåts den som sökt skydd i Sverige att återvända hem på semester? Är man så trygg i landet man flytt ifrån, kan man väl stanna där och bostaden man fick när man gick före i bostadskön, får istället gå till någon som studerar, eller varför inte till en fattigpensionär.
6. Varför bestraffas inte den som farit med oriktiga uppgifter kring sin ålder eller sin identitet? Att ljuga för myndigheter är faktiskt brottsligt. Åtminstone för oss som redan bor här och betalar skatt. Varför är lagen inte lika för alla?
7. Varför utvisas inte grovt kriminella invandrare när de suttit av sitt straff? Vad ska de bidra med när de kommer ut, menar man? Med stor sannolikhet är deras enda insatser i samhället när de friges, mer kriminalitet som drabbar oskyldiga. Och varför ska man gulla med återvändande jihadister, samtidigt som man lägger tid på att gå efter någon individ som skrivit av sig sin frustration på nätet, bara för att denne använde några illa valda ord eller dåliga formuleringar?
8. Varför tvingas medborgarna och svensk lag att anpassa sig till folk som kommer hit? Varför är våra traditioner och vår kultur så förnärmande att man inte kan acceptera den, om man nu valt att komma hit? Vilka är förlorarna här? Och vad är baktanken med detta?
9. Varför undertecknar Sverige FN:s flyktingavtal när vi redan har stora problem med just migrationen? Det är kanske inte så konstigt om folk börjar undra vilken agendan egentligen är.
10. Varför riktas resurser och varför ägnas så mycket tid åt att smutskasta de som uppmärksammar ovanstående punkter, istället för att ta tag i problemen och orättvisorna? För om problemen inte finns, hade det jag radat upp endast varit vanföreställningar i mitt eget huvud. Det i sin tur hade inneburit att jag varit helt ensam i min uppfattning, vilket jag inte är.
Djävulens största trick var att övertyga världen om att han inte finns. Och vi som genomskådat bluffen sedan länge, har blivit påminda om att han även sitter i detaljerna (och kanske hos Risk Dags Buset också).
Den första lösningen på problemet är nämligen att få majoriteten att inse vilket det påtagligaste hotet är, något som visat sig vara lättare sagt än gjort. Först då får vi politiker som styr landet i rätt riktning. Det i sin tur är en förutsättning för att förändringen ska kunna ske på demokratisk väg.
EVA-LISA DEZMIN
Eva-Lisa Dezmin, 47, är författare i Swedunce!
