Jag hade inte kunnat skriva denna text på Facebook – eller Instagram – för där råder CENSUR – styrd av landets REGIM, via sk Faktakontrollanter samt NÄTSTRUMPEHATARNA – “Armbandet” och han man spyr av -> ÅGREN!
TEXT: Stefan Torsell
Jag har haft turen att träffa många intressanta människor under åren.Men en stor social förändring har skett. Under alla decennier, 1970-tal, 1980-tal, 1990-tal och 2000-tal har jag kunnat träffa författare, konstnärer, politiker, ämbetsmän, journalister, kulturpersonligheter och även umgåtts och ibland festat med några. En och annan mycket framstående. Men mest vanligt folk, arbetskamrater, grannar och sjömän givetvis.
Men sedan 2010 har det blivit totalt förändrat. Det är som en samhällsmur har byggts genom Sverige. En social apartheidbarriär som ett hinder för möten. Hela den sfär av möten som jag tidigare har varit med om är i dag som bortblåsta. Det forna Sverige finns inte mer. Var är politikerna, journalisterna, konstnärerna, ämbetsmännen och alla de andra? De verkar leva bakom gated communities, bakom skyddsvärn och bortom egna skyddszoner. Samtidigt har jag aldrig träffat så många skribenter, entreprenörer och mediamänniskor som under mitt 2010-tal som uppstått i samband med fria medier. Under hela mitt 2010-tal har jag haft förmånen att sitta och prata med människor som verkligen tänker och funderar över vårt Sverige.
Under de senaste 10 åren har jag förstått mer om Sverige än under alla åren dessförinnan tack vare dessa samtal och möten. De människor och grupper jag tidigare hade möjlighet att träffa har dragit sig undan. De har blivit en liten sammanhållen etablissemangselit som lever bakom ett skyddsvärn för att kunna bevara sina samhällsprivilegier.
De kontrollerar statens kassakistor som de roffar åt sig ur. De befinner sig på samma nivå som förtappade laglösa personer i skurkstater eller rena skitländer. Sveriges journalistkår har blivit en samling intellektuella svindlare. Våra politiker har blivit lögnare och kultureliten snyltare. De gräver åt sig av medborgarnas pengar. Men en dag faller skyddsvärnet omkring dem. Förut på den tiden deras samhällsgrupper var friska i huvudet kunde jag fika med dem eller dricka en öl. I dag vågar de inte ens samtala. De vet att hela deras tjuveriverksamhet är på väg att falla. De har förskansat sig bakom lögner om dem själva och ännu större lögner om de människor som de bedrar. Deras anseende är fullständigt förbrukat. Till min sorg kan jag konstatera att de som förråder Sverige i dag och Sveriges anseende är vänstern och vänsterliberaler. Deras föregångare inom vänstern och bland vänsterliberaler stod för musik, teater, publicistik och kultur. I dag står de för unkenhet, falskhet, tjuvnad och intellektuellt hyckleri. De isolerar sig bakom sina apartheidmurar för att kunna överleva ännu några år.
